Finländsk manskörssång 200 år

1819-2019

I begynnelsen var sången: Haydn, Zeiter, Nägeli och Haffner (och Bellman)

Våra dagars manskörssång har djupgående och förgrenade rötter. En av dem sträcker sig ända ner till medeltiden och järnåldern, då man sjöng sånger som två- och trestämmiga ters- och kvintpassager, och andra till kyrkomusikens polyfoni. En viktig rot sträcker sig också till de medeltida studentsångerna och djäknesångerna. Som exempel på dem kan nämnas den äldsta bevarade nordiska tryckta sångboken, Piae Cantiones (tryckt i Greifswald 1582). Samlingen innehåller 74 huvudsakligen andliga sånger på latin, av vilka sju tvåstämmiga, tre trestämmiga och fyra fyrstämmiga. De övriga är enstämmiga kompositioner. Till största delen är sångerna av paneuropeiskt ursprung. Som manskörssångens födelseland bör det tyska språkområdet betraktas. Där grundades redan på 1600-talet delvis alltjämt existerande sällskap, inom vilka männen sjöng under sina sammankomster, uppenbarligen ändå mestadels enstämmigt.

De första kvartettsångerna i modern bemärkelse skapades veterligen av Joseph Haydns bror Michael Haydn, vars första samling sånger för manskvartett utgavs 1796. Samma romantiska tradition representeras av manskvartettsångerna av hans elev Carl Maria von Weber samt Franz Schubert.

Redan före Haydns manskvartetter utgavs hade i Sverige fungerat en manskör i anslutning till det av Carl Michael Bellman 1774 grundade ordenssällskapet Par Bricole. Kören sjöng sannolikt inte fyrstämmigt under den första tiden och framträdde inte offentligt. Bellmans sånger i fyrstämmiga arrangemang utgör alltfort en av grundpelarna i den nordiska manskörstraditionen.

En gemensam nämnare för de nordtyska Liedertafel-körerna (Berlin 1808), de sydtyska och schweiziska Liederkreis-körerna (Luzern 1808) samt de svenska studentkörerna (Christian Friedrich Haeffner grundade den första i Uppsala 1808 och den höll sin första offentliga konsert 1813) var till stor del samma patriotiska anda hos repertoaren, trots att körerna representerade skilda folkelement: Liedertafel-sångarna borgerskapet, Liederkreis-sångarna lantbefolkningen och studentsångarna universitetsvärlden. Bakgrunden var den tyska nationalismen, vars uppvaknande skedde i slutet av 1700-talet och som hade en förening av de separata tyska länderna som mål. Goethes inverkan på bl.a. Liedertafel-körernas fader Carl Friedrich Zelter kunde tydligt ses. Inflytandet från nationalismen var starkt också i Sverige, i synnerhet efter det förlorade finska kriget.

Liedertafel-traditionen förknippas emellertid inte lika mycket med patriotism som med socialt umgänge och framförande av dryckesvisor och serenader kring ett festligt bord. I synnerhet efter att Zelter lämnat Berliner Liedertafel betonades denna aspekt. Denna tradition kom att påverka också den finländska manskörssången, i synnerhet förmedlad av de körer som grundades inom det ryska riket såsom Rigaer Liedertafel (grundad 1833), S:t Petersburger Liedertafel (1840), Revaler Liedertafel (1854) och Moskauer Liedertafel (1861). Mången alumn från Helsingfors universitet reste i arbetet särskilt till S:t Petersburg och stiftade där bekantskap med de här körerna.

Detta är det första stycket ur historiken som är skriven av Tryggve Gestrin och Antti Häyrynen. Ladda ner hela historiken (20 sidor) härifrån.

Du hittar en förkortad version (8 sidor) här.

Du hittar fler böcker om manskörssång här.